Bara början

Idag är jag hemma.
jag har äntligen fått botemedel för mina magproblem. För vad som i folkmun kallas Magkatarr.
Ljuvligt. Det var ändå en bra dag att vara hemma på. varmt och skönt.
Dessutom känne jag mig fri idag. jag har börjat testa mig själv lite. Hur bra jag klarar av att lyssna på vackra kärlekssånger. Det börjar fungera. Nu spelas Anna Ternheims skiva på nedervåningen. Jag mår inte ens dåligt, bara bra. jag tänker på Peace & Love förra året. Jag tänker på mina barfotasteg och Gustav som ramlade i bajs. Jag tänker på en fin människa jag mötte och alla öl jag drack. Min ensamma stund utan The Ark och på Sara som försvann hela tiden. AnnaZällz "äventyr" och hur ny kärlek frodades. Jag tänker på hemskt gitarrspelande och signaturmelodin till Titanic. Kundvagnsrace på perrongen och super mario. På léende vänner och solbränd hud. Jag tänker på ungdomar som står utanför systemet och på den dyra räkmackan jag åt.

Men mest av allt tänker jag på Er. Sanna, Anna, Hanna, Sabina, Julia och Sara.
Jag längtar till att se er som ni var då.