onsdag 13 augusti 2008

Kramkalas?

Jag orkar inte lyssna längre. Orkar inte titta och jag orkar inte klappa på huvudet och säga att allt blir bra. Jag vill inte lyssna och jag vill fan inte titta. Och mina händer vill inte värma dig, okej? Inte just nu. Man behandlas som man själv behandlar. Förstå det. Börja bete er för fan. Jag vet inte ens vad det vackra är längre, vad det vackra var menar jag förstås. För nu är det fan inte vackert. Dra åt helvete älskling. Båda två.

Inga kommentarer: